Martin ”E-Type” Erikson har under decennier varit synonym med dundrande eurodance, pyroteknik och ett liv i det absoluta rampljuset. Men bakom den välkända fasaden av rökmaskiner och långt hår fanns länge en tyst sorg över det liv som aldrig tycktes bli av. Nu, som 60-åring, har artisten genomgått en total livsförvandling som lämnat både honom själv och omvärlden djupt rörd. I en öppenhjärtig skildring av sin nya tillvaro berättar han om den enorma lyckan med hustrun Melinda Jacobs och dottern Izadora – en verklighet som han under många år trodde var utom räckhåll.
Det var genom gemensamma vänner som Martin och författaren Melinda Jacobs fann varandra, och för artisten var det som att alla pusselbitar äntligen föll på plats. Efter att ha levt som ”Sveriges mest notoriska ungkarl” kastades han plötsligt in i ett liv som åttabarnspappa i ett hus i Vadstena. Kontrasten mot de ensamma julaftnarna, som han tidigare beskrivit som kvitton på ett liv i ensamhet, kunde inte vara större. Att bli pappa vid 57 års ålder beskriver han som livets största under, en resa som är både skrämmande och helt fantastisk på samma gång. ”Tanken på ett eget barn svindlar”, erkänner han och förklarar att han aldrig tidigare upplevt en sådan villkorslös kärlek som den han känner för sin lilla dotter.
Vardagen i det nya hemmet är milsvid från turnébussar och sena nätter i studion. Nu handlar det om blöjbyten, nattningar och ett hushåll fyllt av barn i alla åldrar, från tonåringar till småbarn. Martin berättar med värme om hur han och Melinda kompletterar varandra; hon med sitt oändliga tålamod och han med sin händighet och vilja att bygga en trygg borg för familjen. Trots den stora åldersskillnaden och deras olika bakgrunder möts de i ett gemensamt driv – han har försökt rädda världens hundar och hon har vigt sitt liv åt att rädda världens barn. Det är i detta djupa engagemang som deras kärlek har sin fasta grund.
Resan har dock inte varit utan självtvivel. Martin har öppet rannsakat sig själv och funderat på om han verkligen skulle räcka till som pappa efter ett helt liv av självcentrerat fokus. Rädslan för att svika de barn som redan blivit svikna av vuxenvärlden fanns där, men kärleken till Melinda gav honom modet att stanna kvar och satsa allt. Idag ser han tillbaka på sitt gamla liv med en viss distans och inser att den sanna framgången inte räknas i guldskivor, utan i den trygghet och närhet han nu delar med sin familj. Det är ett nytt kapitel för E-Type, där musiken fortfarande finns kvar, men där hjärtat för första gången har hittat hem på riktigt.