Lena Philipsson har tagit ett gig som får hela den svenska musikscenen att snacka – hon står nu på scenen med Roxette, i en turné som just nått Sverige efter att ha rest jorden runt. Under de senaste månaderna har legendariska Roxette‑hits som “Fading Like a Flower” och “Listen to Your Heart” ekat i arenor i Sydafrika, Australien och Tyskland, men det är Philipssons entré som blivit den verkliga snackisen.
I en öppen intervju med TT berättar Philipsson om pressen och förväntningarna som följer med att axla Marie Fredrikssons ikoniska vokalpartier – en roll som ingen kunde föreställa sig för några år sedan. Hon är både stolt och ödmjuk inför uppgiften, men understryker tydligt: hon vill inte bli kallad “den nya Marie”. Att jämföras med Marie Fredriksson, som gjorde Roxette till ett av Sveriges mest älskade popfenomen, är ingen lätt uppgift – och Philipsson säger själv att det inte är hennes ambition.
– Jag försöker få fansen att förstå att jag inte tror att jag är någon ny Marie som hoppar omkring här, säger hon i intervjun och lägger till att om Fredriksson, som gick bort 2019 efter en lång kamp mot cancer, stått i kulissen skulle hon ha velat se ett klart tecken på att Fredriksson godkänner insatsen.
Det internationella publiktrycket har varit stort under turnéns första etapper, och flera fans runt om i världen har tagit emot Philipssons tolkningar med värme och respekt. Men hemma i Sverige är det annorlunda – här känner publiken Lena PH sedan länge som soloartist, och det ger henne en unik trygghet inför de kommande spelningarna i Göteborg och Halmstad.
Att sjunga någon annans klassiska partier är förstås en utmaning i sig. Roxette har sålt miljontals skivor världen över och är en av de mest ikoniska svenska popikonerna, med hits som “The Look”, “It Must Have Been Love” och “Joyride” som spelats i radions topplistor i decennier. Trots sina egna etablerade meriter i svensk musikvärld vet Philipsson att förväntningarna är höga – och att hon måste leverera något både nytt och respektfullt.
Men det är just hennes egen stil och närvaro som gör henne till en publikfavorit. En källa nära produktionen berättar att publiken i flera städer har gett Philipsson stående ovationer efter hennes framföranden, och att den kemin mellan henne och Per Gessle på scenen har vuxit för varje konsert. Det är klart att hon gör låtarna till sina, snarare än att försöka klona Fredrikssons energi.
Turnén fortsätter snart i Sverige och Lena Philipsson ser ut att gå in i det med en blandning av nervositet och glädje. Hon vet att fansens blickar kommer att vara riktade mot henne, men hon har också en stark tro på att publiken kommer att uppskatta det hon gör – inte som en ersättare, utan som en konstnär med sin egen personlighet och respekt för musikhistorien bakom henne.