Författaren och tv-profilen Camilla Läckberg, 50, har uttryckt en ovanligt stark och direkt besvikelse i sociala medier mot den tidigare Let’s Dance-domaren Dermot Clemenger, 52, som just nu befinner sig i hetluften efter att ha undvikit rättsliga följder för allvarliga anklagelser. I ett Instagraminlägg riktar Läckberg sig personligen till Clemenger och uppmanar honom att inte fortsätta springa från ansvar, utan istället ta itu med konsekvenserna av det han är misstänkt för – ett uttalande som har väckt reaktioner i både nöjesvärlden och bland allmänheten.
Clemenger, som är mest känd för sina år som jurymedlem i Let’s Dance, åtalades i december 2024 för 31 fall av sexköp, men sedan dess har han konsekvent undvikit svensk rättvisa genom att hålla sig undan i Storbritannien. Under en konfrontation med Aftonbladets reporter i Cardiff uppgav han till och med ett annat namn och sprang därifrån när han konfronterades med frågor om åtalet – något som Läckberg nu beskriver som ett feghetstecken.
I sitt Instagraminlägg skriver Läckberg att hon en gång tyckt om Clemenger som person när de båda medverkade i Let’s Dance 2012, men att hans agerande efter åtalet har gjort henne “sjukt besviken”. Hon menar att om han bara hade stannat upp och tagit de rättsliga stegen som förväntas av honom, så hade han åtminstone kunnat behålla ett uns av respekt i hennes och andras ögon.
Läckberg går hårt åt Clemengers beteende i flykt, beskriver hans återkommande undanflykter som ”fega springmarscher” och ställer öppet frågan vad han tror ska hända efter att åtalet eventuellt läggs ner när preskriptionstiden löper ut. Hon understryker att hans nya liv utomlands, där han ska ha setts arbeta i Wales, inte löser det moraliska ansvar han har lämnat bakom sig.
Budskapet från Läckberg är inget milt, utan snarare en skarpt formulerad uppmaning till Clemenger: lägg ned flykten, stå upp för det du anklagas för och ta konsekvenserna som en vuxen människa. Det är ovanligt att en offentlig person inom svensk nöjesvärld uttalar sig så direkt om en annan, och många tolkar Läckbergs ord som ett tecken på både frustration och ett större samtal om hur kända profiler hanterar rättsliga problem i offentligheten.